Kyrklig eller borgerlig vigsel?

Vilket av alternativen man väljer grundar sig inte alltid på om man är troende eller inte utan hur man som par ser en traditionell vigsel.

Båda alternativen är lika juridiskt bindande men många ser dock den mest traditionsenliga. En tradition som fortfarande är den vanligaste trots att det idag är lika acceptabelt att vigas borgerligt.

Så vad är skillnaden mella kyrklig och borgerlig vigsel?

Kyrklig vigsel

Den kyrkliga vigseln innebär att man inför Gud, varandra och sin församling bekräftar sin samhörighet. Till och med 1908 var det endast tillåtet med kyrkliga vigslar. Idag är drygt 60% av alla vigslar är kyrkliga. För att gifta sig kyrkligt, krävs det i normala fall att åtminstone den ena personen är medlem i Svenska kyrkan och betalar kyrkoavgiften. Det kan i sällsynta fall förekomma dispens.  Man kan dock inte tillhöra en annan religon eftersom prästens uppgift är att välsigna paret inför den kristna guden och församlingen.
Om man vill gifta sig i kyrkan, kontaktar man pastorsexpeditionen, som ansvarar för bokningen av präst och kyrka. Därefter får man träffa prästen och gå igenom vigseln och prata om äktenskapets innebörd.

Vigselgudstjänsten har en fast struktur, men man kan till delvis utforma vigseln efter personliga önskemål. Brudparet har exempelvis möjlighet att välja musik, psalmer samt olika texter att läsa upp och man kan även formulera sina egna löften, så länge som de innehåller innebörden av orden “tills döden skiljer oss åt”. I andra samfund och religioner håller man på riktlinjerna hårdare än vad man gör i Svenska kyrkan. Vid kyrklig vigsel får åtminstone bruden en vigselring.

Vigsel i Svenska kyrkan kostar ingenting, men det kan tillkomma kostnader för sång och musik. Kyrkliga vigslar behöver inte förrättas i kyrkan, man kan även vigas på annan plats, till exempel utomhus eller något ställe som betyder mycket för en. Det kostar dock extra om man vill ha prästen till en sådan plats. Vill man inte ha en präst i den församlingen har man möjlighet att finna någon i en annan församling, detta ger en mindre utgift dock.

Man bör emellertid vara ute i god tid om man vill gifta sig under en högtid som till exempel pingst eller midsommarafton.

En del kyrkor och församlingar brukar ha brudkronor och tiaror som man har möjligheten att låna.

Den kyrkliga vigselns delar

Först informeras paret och övrig om vad äktenskapet är och ofta läser prästen religöst om vad det innebär.

Sen övergår prästen till att ge brudparet uppmärksamhet genom att ifrågasätta om paret är positiva till att ingå äktenskap med varandra. Därefter ber prästen en bön över ringen/ringarna för att paret sedan skall avge sina löften till varandra.

Bön över brudparet, prästens välsignelse och Herrens bön ingår i den tredje och sista delen.

Paret är nu gifta - man och fru.

Borgerlig vigsel

Borgerliga vigslar blir allt vanligare. Ofta är det ett naturligt val för icke troende brudpar. Det finns två versioner. Den korta tar 25 sekunder och den långa 2 minuter. Sedan kan man naturligtvis utforma vigseln med musik, sång, diktläsning och annat som man vill, så den blir personlig och minnesvärd.
Borgerliga vigslar förrättas bland annat av tingsrätten på kontorstid, av kommunala vigselförrättare och vissa andra personer med tillstånd från länsstyrelsen. Vid vigseln måste även två vittnen över 18 år närvara. Borgerlig vigsel, som förrättas av en kommunal vigselförrättare är gratis, men man får betala för resekostnaden till och från annan vigselplats än Rådhuset eller Stadshuset.

Man kan gifta sig borgerligt i princip var som helst och man vara klädd hur som helst och bära allt från traditionell bröllopsklädsel till våtdräkt. Inga ringar behöver växlas vid ett borgerligt bröllop om man inte vill det.

Den borgerliga vigselns delar

Välj mellan att vigas till en tidsgräns på 2 minuter eller 20 sekunder.

Två vittnen, minst 18 år gamla som kan uppge namn och adress, måste finnas på plats. Vill man inte ha vittnen ur sin familje eller vänskapskrets finns två kommunala tjänstemän i deras ställen.